Kurs i kväkarnas beslutsmetod

Inledning
I februari 2014 gick jag en kurs i kväkarnas beslutsmetodKväkargården i Stockholm. Syftet med kursen var att ge en förståelse för metoden. Jag ville gå kursen eftersom kväkarnas sätt att fatta beslut är unik. En fråga som intresserar mig är hur man i beslutsfattandet kan ta vara på en grupps kollektiva kunskap och intelligens. Dessutom bygger principen för samtycke i sociokrati på kväkarnas beslutsmetod. Metoden handlar varken om majoritets- eller konsensusbeslut, utan om att uppnå en slags enighet kring besluten. Metoden har också studerats akademiskt. Här är min recension av Michael J. Sheerans bok Beyond Majority Rule (på engelska). Boken bygger på Sheerans doktorsavhandling om kväkarnas sätt att fatta beslut.

Kursens innehåll
Dagen inleddes med att vi berättade vilka förväntningar vi hade på kursen. Därefter fick skriva ner våra egna svar på fem frågor kring: 1) viktiga egenskaper man behöver ha som ombud, dvs. mötesledare; 2) vilka golvets, dvs. mötesdeltagarnas, uppgifter är; 3) om alla måste vara överens för att ett beslut ska kunna fattas; 4) om det är viktigt att tala med inlevelse; och 5) hur ombudet väljer vem som ska få ordet. Efter en stund av tystnad gick vi vidare och samtalade kring vad som gör ett beslutsmöte bra respektive dåligt. Resten av dagen ägnades åt beslutsmötets yttre struktur, tid och plats, organisation, inre struktur och atmosfär, samt specifika situationer som ett ombud kan ställas inför. I slutet av dagen gick vi tillbaka och tittade på våra egna svar på frågorna och reflekterade över det vi hade lärt oss.

Bra och dåliga beslutsmöten
Kortfattat kan man säga att ett bra beslutsmöte präglas av tillit, delaktighet, disciplin, lyssnande, gemenskap och förmåga till syntes; medan ett dåligt beslutsmöte präglas av ohövlighet och av att man inte lyckas komma framåt (se bilden nedan). Ord som återkom flera gånger under dagen var gemenskap, lyssnande, tillit och saklighet. Besluten blir bättre om det finns gemenskap. Att äta tillsammans är t.ex. bra för gemenskapen och påverkar kvaliteten på besluten. Tillit innebär att gruppen lyssnar med öppenhet. Saklighet är viktig, dvs. retorik och känslomässiga utspel bör undvikas.

Vad gör ett beslutsmöte bra resp. dåligt?

Organisation
Organisatoriskt är kväkarna indelade i en lokal och nationell nivå (se bilden nedan). Lokalt hålls månadsvisa andaktsmöten. Nationellt hålls ett årsmöte, där beslut fattas om gemensamma angelägenheter för hela organisationen. Årsmötet pågår under flera dagar. Årsmötet utser ombud, arbetsutskott, och nomineringskommitté. Uppdragen gäller för en bestämd tidsperiod. Samfundsrådet kan betraktas som ett extra årsmöte som pågår under en dag. Årsmötet och samfundsrådet är öppet för alla medlemmar. Icke medlemmar kan delta efter samråd med ombudet. Årsmötet och samfundsrådet utser kommittéer. Beslutsmöten kan hållas av alla andaktsmöten och kommittéer.

Lokal och nationell organisationsstruktur

Beslutsmötets struktur
Ett beslutsmöte har en grundläggande struktur som består av ombudet och golvet. Ombudet (eng. the clerk) leder beslutsmötet. Golvet (eng. the floor) utgörs av övriga deltagare. Är det ett litet mötet sitter man i en cirkel. Är det ett större möte sitter deltagarna vända mot ombudet. Ett möte kan ha flera ombud. I Storbritannien kan det vara tusen deltagare på ett årsmöte, och då har man flera ombud som arbetar tillsammans. Hur ombuden fördelar arbetet mellan sig varierar. Det är viktigt att ombudet förbereder sig i god tid före mötet. Ombudet behöver t.ex. ställa sig frågor kring vilken information som behövs, vilka som behöver vara föredragande, vilka som är närvarande, och vad mötet behöver för att beslut ska kunna växa fram organiskt. Det är också viktigt att mötet äger rum på en utsatt tid och plats. Ett stort möte inleds vanligen med en andakt på 20-30 minuter för att ge deltagarna möjlighet att samla sig i tystnad. I ett litet möte inleder man med fördel med en lägesrunda. Under mötet gås dagordningen igenom. Ärenden introduceras och föredragande kallas fram så att mötesdeltagarna kan ställa frågor. All nödvändig information behöver göras tillgänglig. Det är viktigt att deltagarna inte pratar i munnen på varandra. Ombudet visar att inlägg välkomnas genom att se upp mot de närvarande. De som vill ha ordet ställer sig antingen upp eller ger på annat sätt tecken att de vill tala. Inga talarlistor används. När en person har talat färdigt kan ombudet ge inlägget möjlighet att sjunka in genom att se ned en stund. Denna tystnad, som även kallas framkallningstid, är viktig.

Ombudets uppgift
Ombudet har en viktig samlande roll och hjälper mötesdeltagarna att hålla sig till metoden. Förutom att fördela ordet har ombudet till uppgift att lyssna in och sammanfatta mötets mening. Rent praktiskt innebär det att ombudet speglar mötet genom att i ord formulera var mötet befinner sig och därigenom hjälpa mötet att komma vidare. Ett tecken på att ett ombud behöver ingripa är om deltagare börjar upprepa sig eller om mötet stannar upp och inte kommer vidare. I låsta lägen kan ombudet be om en stunds tystnad. Vid ett helt låst läge kan ombudet föreslå att ett beslut skjuts upp. Beslut fastställs genom stilla bifall. Ombudet antecknar då det beslut som har fattas. Mötet väljer sedan mellan att godkänna det som antecknats eller att bearbeta frågan ytterligare. Det finns olika grader av motstånd mot beslut. Om mötets mening är tydlig, men någon enstaka person har en annan uppfattning, kan ombudet fråga om personen ändå är villig att låta mötet gå vidare. En person kan också begära att beslutet blir uppskjutet till nästa tillfälle. Det är upp till ombudet att smaka på enigheten och lyssna in mötets mening. Ett ombud kan alltid samla mötet till beslut. Den enighet som söks i beslutsmötet är inte konsensus.

Specifika situationer
När det gäller specifika situationer kan det samlade mötet ibland hitta fram till en stilla klarvakenhet, ett genomskinligt, meditativt tillstånd där gemenskapen är känslig för vad ”kärleken begär”, som kväkarna uttrycker det. I mindre möten med få deltagare kan mötet ledas lite mer informellt, t.ex. vid fördelningen av ordet. En bra besvärlig Vän är en person som ifrågasätter, ställer sig i vägen, och utmanar mötet att inte dölja någonting. En dålig besvärlig Vän ställer sig också i vägen, men är inte konstruktiv. För ombudet är det en avvägning hur sådan Vän ska hanteras. Ett ombud behöver på ett hövligt sätt skydda mötet. Att vara ombud är en ledarroll. Inför ett beslutsmöte är det bra om ombudet påminner deltagarna att tänka på ord- och tonval i inläggen, att se inlägget som en bro mellan det som tidigare har sagts och det kommande beslutet, att bidra till en allsidig belysning av det kommande beslutet, och att tala till hela mötet istället för till enskilda personer.

Sammanfattning
Metoden förutsätter att deltagarna inte enbart är beredda att yttra sig, utan att de också är villiga lyssna och är öppna inför att se en fråga i ett nytt ljus. Metoden kräver att det finns tillit till varandra och till gruppens förmåga att hitta en väg framåt. Påfallande under dagen var hur kursledaren då och då bjöd in oss till stunder av tystnad. Det slog mig att tystnaden inbjuder till medveten närvaro under mötet. Tystnaden möjliggör det lyssnande (inåt och utåt) som är nödvändigt för att beslutet ska kunna växa fram organiskt i gruppen. Ombudets viktigaste roll är att leda och spegla mötet genom att i ord formulera det som växer fram.

Det finns mycket mer att lära. Fortsättning följer…

Här skriver Sanna Fogelvik om sina intryck från kursen.

Relaterade inlägg:
En historisk tillbakablick på kväkarnas beslutsmetod
Att lyssna till livet i allt
Om att arbeta
Anteckningar från ett kväkerskt beslutsmöte

En reaktion på “Kurs i kväkarnas beslutsmetod

  1. Pingback: Att lyssna till livet i allt

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *