En historisk tillbakablick

Jag är intresserad av kväkarnas beslutsmetod och har tidigare skrivit om den här. Metoden är intressant eftersom den är djupt demokratisk och bygger på ett sökande efter en slags enighet vid besluten. Nyligen läste jag boken De gnostiska evangelierna av Elaine Pagels och slogs av likheterna mellan kväkarnas synsätt och de gnostiskt kristna från de första århundradena.

George Fox, som var med och grundade kväkarna på 1650-talet, var en radikal visionär. Fox var sannolikt inte förtrogen med den gnostiska traditionen, men gjorde liknande tolkningar som gnostikerna.¹ De gnostiskt kristna kritiserade den framväxande kyrkliga hierarkin. Vid en tid då ortodoxa kristna i allt högre grad skilde mellan prästerskap och lekmän, betonade gnostikerna principen om strikt jämlikhet.² Bland gnostiska grupper ansågs kvinnor vara jämbördiga med männen.³ Gnostikerna betraktade alla lärosatser enbart som försök att nalkas sanningen.⁴ De ville stå fria från ritualen och vägrade böja sig för den kyrkotukt som biskopar och präster utövade. Sett ur den ortodoxa kristendomens synvinkel betraktades den gnostiska ståndpunkten som en skymf. Med tiden drog den ortodoxa kristendomen en klar linje gentemot dem som ifrågasatte läran, ritualen och den kyrkliga hierarkin.⁵ När kyrkan i allt högre grad blev en institutionell enhet mellan åren 150 till 400 började dess ledare behandla sina motståndare allt hårdare. År 367 utfärdade t.ex. Athanasius, ärkebiskopen i Alexandria, en befallning om att alla “kätterska” tendenser skulle rensas bort.⁶ En eller flera munkar gömde då gnostiska handskrifter i en lerkruka som hittades av en bonde 1945. Eftersom det är segrarna som skriver historien, ger dessa handskrifter en ny förståelse av kristendomens tidiga historia. Den gnostiska kristendomen blev till slut helt undantryckt av den ortodoxa kristendomen, som under 300-talet fick den romerska kejsarmaktens stöd.⁷ De gnostiska grupperna överlevde endast några hundra år.

Jag tror att det synsätt som ligger till grund för verklig demokrati troligen alltid har funnits, men oftast som undantryckta strömningar. Det är t.ex. först under de senaste 100 åren som samhället har demokratiserats. En demokratisering sker också i våra företag och organisationer, även om det än så länge handlar om begränsade underströmmar. Här är t.ex. ett exempel från W.L. Gore & Associates där företagets VD väljs av de anställda. Och här är tio principer för demokrati i organisationer som har tagits fram av WorldBlu.

Noter
¹ Elaine Paigels, De gnostiska evangelierna, stockholm: Wahlström & Widstrand, 1998, s. 245.
² Ibid, s. 102-103.
³ Ibid, s. 127, 135.
⁴ Ibid, s. 198.
⁵ Ibid, s. 203-204.
⁶ Ibid, s. 207.
⁷ Ibid, s. 244.

Relaterade inlägg
Kurs i kväkarnas beslutsmetod
Att lyssna till livet i allt
Om att arbeta
Anteckningar från ett kväkerskt beslutsmöte