Några tankar om regler

I vilken utsträckning följer vi regler, om vi inte måste? Ett villkor är att det är viktigt på riktigt. Och den som avgör det är du!

Ett exempel är trafikregler. Vissa regler följer vi självmant, t.ex. högerregeln. Det handlar ju ytterst om överlevnad. Andra regler, t.ex. hastighetsbegränsningar, kräver åtgärder i form av vägbulor, hastighetskameror och böter för att säkerställa efterlevnaden. Och, handen på hjärtat, hur många gånger har du ökat farten igen efter hastighetskameran?

Ett annat exempel är EU-regler. I den här debatt-artikeln i Ny Teknik, Nr 38, 2016-09-21, tar Fredrick Federley upp att instiftade lagar inte efterlevs. Han skriver att “VW-skandalen visar på ett systemfel i EU”. Volkswagenfallet är enligt honom bara “ett av exemplen på när EU inte sett till att implementera beslutade regler”. Federley har en poäng i att om “beslut inte genomförs … så spelar det fina beslutsmaskineriet knappt någon roll”.

Är det kanske så att systemfelet i EU bygger på ett tankefel — en övertro på lagar och regler? Jag tror att tvångsmedel är nödvändiga ibland, t.ex. när människors liv och hälsa står på spel. Men jag ser också en begränsning i hur mycket man egentligen kan styra med regler. Enligt biologerna Humbero Maturana och Francisco Varela kan man inte kan styra ett levande system, bara störa det. Irrelevanta störningar ignoreras. Tvång leder, förr eller senare, till motreaktioner.