Poem: En viskning i stormen

EN VISKNING I STORMEN

Det finns tecken
längs vägen
som jag ignorerade
först

Jag blev lärd
att bli en kugge i maskinen
vi själva har
gjort oss till

Följer spåret
kanske en dag
kommer jag att veta
vem jag är

Min röst är
blott en bland många
— en viskning
i stormen