Retrospektiv 2019-09

Detta är en återblick på veckan.

Jag har börjat skriva lite dag för dag, för hand.

Mänskliga arbetsförhållanden är inte en självklarhet
Under veckan såg jag en dokumentär om industriell djupuppfödning. Den visade vad som händer när det enda fokuset ligger på ‘effektiv’ uppfödning. Jag tänker att dessa exempel kan överföras till våra arbetsplatser. Ett exempel som dök upp i mitt twitter-flöde är Rob Price på Business Insider som skriver om Facebook-moderatorer som revolterar över ‘omänskliga’ förhållanden som de säger eroderar deras ‘känsla av mänsklighet’ (länk till betal-site).

Medvetandet kan inte reduceras till algoritmer
Under veckan hittade jag ett föredrag av Roger Penrose som säger att: “Medvetandet inte är ett resultat av beräkningar. Det är något annat.” Vårt medvetande är inte något maskiner kan åstadkomma. Och för att förstå medvetande behöver vi revolutionera vår förståelse av den fysiska världen. Det finns med andra ord en gräns för vad som kan automatiseras.

För tre år sedan läste jag Roger Penrose bok Shadows of the Mind. Roger Penrose argumenterar för att mänsklig förståelse inte är en ‘algoritmisk’ aktivitet. Han visar specifikt att matematisk förståelse inte kan reduceras till beräkningar.

För tre år sedan läste jag också Essays on Life Itself av Robert Rosen. Robert Rosen argumenterar för att ‘världen av algoritmer’, som består av hårdvara som exekverar algoritmer i form av program eller mjukvara, är en väldigt begränsad värld, en ‘värld av maskiner’.

‘Koherens’ i kollektivt beslutsfattande
Jag är mycket intresserad av hur man kan ta vara på en grupps kollektiva intelligens och har därför intresserat mig för hur beslutsfattandet går till i sociokrati och bland kväkarna. (Här och här är mina anteckningar från en kurs i kväkarnas beslutsmetod och ett kväkerskt beslutsmöte.)

För någon vecka sedan skickade Skye Hirst sin artikel Decision Making — Coming to Coherence till mig. Skye Hirst skriver att för att en grupp ska uppnå ‘koherens’ i beslutsfattandet behöver inre, yttre och systemiska värde-dimensioner beaktas. (Dessa tre värde-dimensioner bygger på Robert Hartmans The Structure of Value.)

Vanligtvis brukar fokus ligga på den systemiska dimensionen, som t.ex. i sociokrati där beslut genom samtycke begränsas till policy-beslut. För att en grupp ska kunna fatta bästa möjliga beslut behöver samtliga värde-dimensioner beaktas.

Att leva med slutet i åtanke
Under veckan började jag läsa With the End in Mind: How to Live and Die Well av Kathryn Mannix (@drkatrhynmannix). Det är en bok som jag inte kan läsa utan att gråta. Den ger perspektiv på och sätter ord på mina upplevelser vid min pappas död förra året. (Här är en video av BBC Ideas där Kathryn Mannix berör det hon tar upp i boken.)

Jag stannar här…