Igår hade jag ett inlägg om Sveriges nya innovationsstrategi och avslutade med tanken att förhållningssättet till innovation kanske är viktigare än principer och målsättningar.
I dagens ledare i SvD kommenterar PJ Anders Linder den nationella innovationsstrategin och hänvisar till boken Ett ramverk för innovationspolitiken där bokens författarna skriver att god innovationspolitik framförallt bygger på ett förhållningssätt där man tänker i helheter. Ska det bli tryck i innovationspolitiken måste den sätta sin prägel på hela dagordningen.
Om nu förhållningssättet är så viktigt, vad innebär det då rent konkret? Min poäng är att den kurs som är bra för landet, oavsett om det gäller innovation, företagsamhet, eller kunskap, behöver tas fram i bred dialog. Och då menar jag “bred” dialog.
Leave a Reply
You must be logged in to post a comment.