Holakratins struktur

Jag har skrivit ett tidigare inlägg om holakrati, holokrati och sociokrati. I detta inlägg beskriver jag hur holakratin är strukturerad. Holakratin består av följande komponenter:

• En cirkelorganisation som är strukturerad i hierarkier där varje cirkel är själv-organiserad.
• Alla cirklar är länkande till varande genom dubbel länkning. Det innebär att två medlemmar i cirkeln också är medlemmar i närmast överordnade cirkel. En av representanterna, ledarlänken, är utsedd av den överordnade cirkeln att vara den underordnade cirkelns ledare. Den andra representanten, representantlänken, är utsedd av den underordnade cirkeln att vara dess representant i den överordnade cirkeln. Detta är särskilt intressant eftersom representantlänken helt och hållet saknas i traditionella hierarkiska organisationer.
• Den tredje komponenten i den holarkiska strukturen är cirkelmöten. Varje cirkel träffas med olika frekvens i olika typer av möten beroende på syftet. Det kan  t ex röra sig om styrningsmöten (månadsvis), integrativa beslutsmöten (vid behov), drivningsmöten (veckovis),  taktikmöten (vid behov), strategimöten (vid behov), eller ståuppmöten (dagligen).
• Beslut fattas genom integrativ emergens. Det betyder att olika perspektiv systematiskt integreras i cirkelmöten innan beslutet fattas. Besluten bygger på medgivande (eng. consent), inte konsensus (eng. consensus). Det räcker att ingen motsätter sig beslutet för att beslutet ska fattas, dvs att man kan leva med beslutet.
  1. Beslutsfattandet går till så att den som vill ha beslutet först ges möjlighet att ge ett förslag. Detta görs utan diskussioner.
  2. Facilitatorn leder sedan en frågerunda med det uttalade syftet att förstå förslaget. Förslagsställaren svarar eller säger “det är inte specificerat i beslutet“. Eventuella reaktioner på förslaget avbryts av facilitatorn.
  3. Därefter ger facilitatorn varje cirkelmedlem möjlighet att i tur och ordning ge sina reaktioner på förslaget och avbryter eventuella diskussioner som dyker upp.
  4. Efter denna runda ges förslagsställaren möjlighet att förtydliga beslutsförslaget och göra eventuella ändringar med anledning av reaktionerna. Facilitatorn avbyter eventuella diskussioner eller kommentarer från övriga cirkelmedlemmar.
  5. Därefter frågar facilitatorn varje cirkelmedlem i tur och ordning om dom har några invändningar mot beslutsförslaget. Eventuella diskussioner avbryts. När alla har blivit hörda och ingen kommit med invändningar så är beslutet fattat.
  6. Om någon däremot motsätter sig beslutet så leder facilitatorn en öppen diskussion för att se hur man kan ändra beslutsförslaget så att det blir acceptabelt. Förslagsställaren säkerställer att eventuella förändringar inte strider mot det ursprungliga syftet med beslutsförslaget. Därefter frågar facilitatorn varje cirkelmedlem igen om dom har några invändningar. Om ingen kommer med invändningar så är beslutet fattat.
• Den femte komponenten är dynamisk styrning. Alla beslut fattas baserat på nuvarande förståelse av situationen och förfinas allteftersom ny information kommer fram. Det innebär att man hela tiden är beredd att ompröva tidigare beslut.
• Sist och slutligen har man integrativa val. Personer väljs ut till nyckelroller genom en integrativ valprocess och öppen diskussion. Detta ska inte förväxlas med majoritetsröstning.
  1. Alla cirkelmedlemmar nominerar till att börja med en person till rollen utan diskussion eller kommentarer.
  2. Därefter berättar varje medlem varför han/hon har nominerat just denna person och berättar helt kort varför denna person skulle vara bäst lämpad för rollen.
  3. Efter denna runda ges varje medlem möjlighet att ändra sin nominering.
  4. Därefter föreslår facilitatorn en person för rollen och frågar varje medlem om han/hon kan gå med på detta. Sist får den utsedda personen frågan om han/eller är villig att ta på sig rollen. Om svaret är nej föreslår facilitatorn en annan person. Detta förfarande fortsätter tills dess att ingen motsätter sig att den föreslagna personen utses till rollen.

Nyckelroller i den holariska strukturen är:

• Ledarlänken som är cirkelns ledare och den cirkelmedlem som representerar den överordnade cirkeln.
• Representantlänken är den cirkelmedlem som representerar den underordnade cirkeln i den närmast överordnade cirkeln.
• Facilitatorn faciliterar cirkelmötena. Denna roll är särskilt viktig i samband med de integrativa besluten och integrativa valen.
• Sekreteraren dokumenterar cirkelmötena och stabiliserar styrningen av dessa över tiden.

Min slutsats är att holakrati är till förväxling lik sociokrati, Den största skillnaden är att holakrati använder en lite annorlunda terminologi. En del bedömare anser att holakrati har ett mer integrativt synsätt, men Gerard Endenburg betonade vikten av ett integrerat synsätt redan på 1970-talet. Holakrati lägger stort fokus på de individuella rollbeskrivningarna, men frågan är om det inte är cirkelns roll som är den viktiga, dvs. att cirkeln vet varför den finns och vad den hoppas på att uppnå. Jag tror att de individuella rollerna växer fram naturligt utifrån cirkelns målsättning. Ansvarsfördelningen i cirkeln behöver naturligtvis vara tydlig, men också dynamisk.