Några tankar om sociokrati

Det är en paradox att efter att ha skrivit en sociokratibok så upplever jag att sociokrati, som metod, har blivit alltmer ointressant. Det verkligt intressanta är de sociokratiska principerna, t.ex. likvärdighet vid beslutsfattandet, men dessa är å andra sidan inte unika för sociokrati. Ett exempel finns här och handlar om kväkarna som har 350-års erfarenhet av att söka enighet vid beslut. Ett annat exempel finns här (på engelska) och handlar om jägar/samlar-folk som har tillämpat sociokrati i tiotusentals år.

Mitt intryck att sociokrati, som metod, inte fullt ut tar konsekvenserna av de sociokratiska idealen. Sociokrati är å ena sidan extremt radikal när det gäller synen på likvärdighet i beslutsfattandet, men är å andra sidan samtidigt väldigt traditionell i synen att det går att styra mänskligt beteende med regelverk. En sociokratiskt organisation är regelstyrd. Exempel på avgräsningar är att:

• det enbart är policy-beslut, dvs beslut kring regler, som fattas genom samtycke;
• det är den “högre” kretsen som utser den “lägre” kretsens ledare; och att
• det endast är “toppkretsen” i organisationen som är dubbel-länkad med sin omgivning.

Jag förstår inte varför beslut genom samtycke ska begränsas till att enbart gälla regler (eng. policies). I boken Reinventing Organizations ger t.ex. Frederick Laloux exempel på organisationer där “alla kan fatta vilka beslut som helst” (s. 102), så länge som den som fattar beslutet tar personligt ansvar och rådgör med de som berörs. Ett annat utmärkt exempel på samtycke – i realtid, kan man säga – är “lagen om rörlighet” i Open Space. Jag förstår inte heller varför det inte är kretsen själv som, i normalfallet, utser sin egen ledare. Och jag kan se fördelar med att fler kretsar än “toppkretsen” dubbellänkar sig med sin omgivning. Ett exempel skulle kunna vara att produktionskretsen i en organisation är dubbellänkad med leverantörskretsen i en annan organisation. För övrigt anser jag att det är olyckligt att man talar om “högre” och “lägre” i en kretsorganisation. I en pyramid finns en “topp” och en “botten”. Det gör det inte i ett nätverk av dubbellänkade kretsar! Betydelsen av regelverk, och acceptansen av hierarkiskt ledarskap, är kulturellt betingat. Fler tankar kring sociokrati och olika kulturer finns här (på engelska). Och ett exempel på vår tusenåriga icke-hierarkiska skandinaviska konsensus-kultur finns här (på engelska).

Tittar vi på den praktiska tillämpningen av sociokrati blir det riktigt intressant när det görs invändingar mot beslut! Här har jag noterat skillnader mellan det jag har sett av sociokratiskt beslutsfattande i praktiken och kväkarnas beslutsmetod. Jag har t.ex. sett hur en erfaren sociokrati-konsult, troligen omedvetet, ökat tempot och satt den som gör en invänding under tidspress när det “hettat till” på riktigt. Att hantera invändingar är svårt! I sådana situationer drar kväkarna medvetet ner på tempot genom att inbjuda till tystnad. Detta kallar svenska kväkare för “framkallningstid”.

Ytterligare ett perspektiv är att sociokrati, förutom att vara en uppsättning principer och metoder (t.ex. Sociocratic Circle Organization Method, Holacracy och Sociocracy 3.0), också är en rörelse (eng. movement) – ja, t.o.m. en affärsmodell. För sociokrati, som affärsmodell, är normer och certifiering viktiga. Argumentet är att säkra kvaliteten, men det handlar naturligtvis också om att skapa en marknad för utbildning och konsulttjänster. Om det för rörelsen framåt låter jag vara osagt.

Min slutsats är att det inte är metoderna i sig som är viktiga, utan förhållningssättet! Om du inte förstår eller accepterar principerna, så hjälper ingen metod i världen. Metoden kan hjälpa till att skapa en förståelse för principerna, men det är ingen garanti. Och du kan bryta mot principerna även om du följer metoden.

Relaterade inlägg:
Holakrati, holokrati och sociokrati
Hur införa sociokrati i en organisation (del 1)?
Hur införa sociokrati i en organisation (del 2)?
Sociokrati är som permakultur, fast för människor
Sociokrati är som en skogsträdgård
Kurs i kväkarnas beslutsmetod, som sociokrati bygger på
En historisk tillbakablick på kväkarnas beslutsmetod
Sociokratibok: Idag publiceras boken
Min gästblogg på #skolvåren: Att organisera oss rätt
Medborgarlön är en sociokratisk tanke

Relaterade inlägg på engelska:
Sociocracy requires a new mindset
Scrum vs. Sociocracy
Sociocratic principles can be implemented in many ways
Sociocracy is a method, and still it isn’t
Implementing sociocracy without sociocracy
Sociocracy as practiced by the G/wi
Policies vs. agreements
Scaling sociocracy is all about the context
Unspoken sociocratic principles
Cultural dimensions of sociocracy
A prerequisite for sociocracy is a socios
Book Review: Sociocracy by Gerard Endenburg
Book Review: Holacracy by Brian Robertson
Holacracy vs. Sociocracy
The phenomenology of sociocracy (The way of seeing in sociocracy)