Anteckningar från ett kväkerskt beslutsmöte

Inledning
Jag är intresserad av hur man kan ta vara på en grupps kollektiva kunskap och intelligens. Kväkarnas sätt att fatta beslut är unik. Metoden har även har studerats akademiskt. Här är min recension av Beyond Majority Rule (på engelska), som bygger på Michael J. Sheerans doktorsavhandling.

Bakgrund
I februari 2014 gick jag en kurs i kväkarnas beslutsmetod. Här är mina intryck från kursen. Sedan dess har jag tänkt att det skulle vara intressant att få vara med på ett beslutsmöte. I januari 2017 fick jag slutligen tillfälle att vara med på ett av kväkarnas lokala beslutsmöten i Stockholm. Det möte jag var med på hålls månadsvis.

Beslutsmötet är ett medlemsmöte, men jag fick ombudets tillåtelse att vara med som observatör. (Den person som leder beslutsmötet kallas ombud.) Ombudet inbjöd mig också att vara med på andaktsmötet som hölls innan beslutsmötet. Mellan andakts- och beslutsmötena ingick en fika med kaffe och smörgås. Jag fick intrycket att andakten och den gemensamma fikastunden ingick i ombudets förberedelse inför beslutsmötet.

Kväkargården, Stockholm.

Beslutsmötet
Beslutsmötet inleddes med en runda bland deltagarna. Jag valde att presentera mig själv helt kort och berätta varför jag var där, men flera personer var personliga i sina inledande kommentarer.

I detta fall var mötesformen relativt informell eftersom det var ett litet beslutsmöte. Jag la märke till att var och en diskret vände sig till ombudet innan hen talade. Vid ett tillfälle blev den person som talade avbruten av en annan person. Ombudet ingrep då så snabbt att jag knappt hann märka vad som hände. Vid ett annat tillfälle bad ombudet om ”framkallningstid”, vilket är en stund av tystnad. Återigen hann jag knappt lägga märke till vad som fick ombudet att agera, men jag förstod att ombudet ville dra ner på tempot och bjuda in till eftertanke.

Då och då försökte ombudet sammanfatta vad som hade sagts. Om någon tyckte att ombudet inte riktigt hade förstått så fortsatte samtalet. Så småningom bad ombudet om tystnad för att skriva ner beslutet. Ombudet tog påfallande god tid på sig, men det visade sig att formuleringarna verkligen återspeglade det som hade sagts på ett bra sätt.

Jag noterade också att besluten i sig hanterades varsamt. Ett av besluten berörde t.ex. en icke närvarande medlem. Mötet såg i detta fall till att beslutet inte onödigt begränsar denna medlems framtida handlingsutrymme.

Mötet avslutades med en runda. Jag valde att passa.

Sammanfattning
Efter beslutsmötet blev jag ombedd att dela med mig av mina intryck. Det som gjorde störst intryck på mig var användningen av ”framkallningstid”, samt att ombudet tog god tid på sig för att omsorgsfullt formulera besluten.

Jag upplevde också att samtalet löpte fritt, men att det ändå var disciplinerat.  Vid detta möte satt deltagarna hela tiden. Vid större möten med fler deltagare ställer sig den som talar. Poängen är att endast en person kan stå åt gången.

Till sist vill jag rikta ett varmt tack till ombudet för att jag fick vara med! Det var en ny och intressant erfarenhet, som har gjort intryck.

Efterord
Principen för samtycke i sociokrati bygger på kväkarnas beslutsmetod. Jag ser likheter och skillnader mellan kväkarnas sätt att fatta beslut och sociokrati. I båda fallen inleds och avslutas mötet med rundor, men i ett sociokratiskt beslutsmöte används rundor hela tiden.

I sociokrati presenteras först ett förslag, som sedan följs av fråge-, reaktions- och beslutsrundor. Personer som är ovana vid sociokratiskt beslutsfattande brukar blanda ihop dessa rundor, t.ex. genom att ge reaktioner under frågerundan, eller rentav genom att börja göra invändningar, fast formulerade som frågor, under frågerundan.

En annan skillnad som jag har sett i den praktiska tillämpningen är att kväkarna med sin ”framkallningstid” medvetet drar ner på tempot när det börja ”hetta till”. I sociokratiska sammanhang har jag sett hur en erfaren sociokrati-konsult tvärtom har ökat tempot när det har kommit invändningar. (Troligen har det skett omedvetet?)

Ytterligare en skillnad är att kväkarna söker efter mötets mening, medan det i sociokrati snarare handlar om att hantera invändningar. Det är en subtil, men viktig skillnad. Principen för samtycke i sociokrati skulle lika gärna kunna kallas principen för inga invändningar.

Relaterade inlägg:
Kurs i kväkarnas beslutsmetod
En historisk tillbakablick på kväkarnas beslutsmetod
Att lyssna till livet i allt
Om att arbeta

Relaterade inlägg (på engelska):
Book Review: Beyond Majority Rule
What Wikimedia can learn from the Quakers

En reaktion på “Anteckningar från ett kväkerskt beslutsmöte

  1. Pingback: Anteckningar från ett kväkerskt beslutsmöte

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *